majbrasor och utlandsresor


Så blev det valborgsmässoafton. Vi hade planerat en grillkväll nere vid sjön allihop. Men regnet kom över oss och vi skippade det hela. Det får man egentligen inte göra. Om det så stormar, spöregnar och snöar på en och samma gång så ska man ut när det är valborg. Då spelar det ingenr roll att man fryser. Man ska stå där vid brasan ändå! Men eftersom vi ändå inte befinner oss i kära sverige så tillät vi oss från att svika tradition. Norrmän tänder ändå inte brasor. Dom tittar bara konstigt på en när man frågar och sen svarar dom att det är ju det svenskarna gör på midsommar. Tjaa..

En greklandsresa är klirrad också. Känns underbart skönt! Helst idag när himlen är nästan kolsvart och tung och åskan hägrar :p Den nittonde maj är det bokat. Då ska jag äta gott, mysa, se mig om och kanske få till en fräken eller två. det gillar vi :D

Och nu bär det av till ännu en natt på jobbet. När alla ni andra har haft mysmiddag, är påväg ut för att kika på brasen och sen sluta upp i någon mysig hög.

Men jag jobbar och sliter. Tänk inte på mig ni! :p

en sorgens dag

Min dag har varit perfekt. Ända fram till för ca 40 minuter sedan.

Jag påbörjade den med en joggingtur efter älven. Strålande solsken, fågelkvitter, massvis med svanar och forsande vatten. Det kan inte bli vackrare. Min vackra dals natur är det inte många ställen som slår! Så att snöra på sig skorna och ge sig ut gjorde mig även idag till en bättre människa :)

Sen blev det en snabb dusch och så en moratidning i gassande skolsken på ballkongen. Därefter mötte jag upp tjejerna. Vi shoppade gardiner, promernerade och myste i  parken och skvallrade lite över en sen lunch.
En toppendag!

MEN sen raserade det. Och inte bara en aning. Utan med buller och brak!
Jag promenerade in på gården och blev beordrad att gå ner och hämta kratta och hjälpa till i trädgården. Sagt och gjort.
Men då såg jag ett djupt hjulspår efter gruset. Djupt och långt. När jag följde det med blicken upptäckte jag något fasansfullt!!    7 4an var borta! Dom har bogserat bort den! 740n är nu ett minne blott!
Den är jag uppvuxen i, den har alltid varit med! Att den sen rostat ihop med sin takbox och egentligen är fruktansvärt förfallen förstör inte dess glans. Vi hade t o m planerat att såga bort taket och göra den till en blomlåda. Men nu är det borta. Putts veck!
Det här är en sorgens dag.
Inget farväl. Ingenting. Bara borta.


Elva timmars sömn

Igår var det ännu en måndag. Två ggr varje vecka blir det mer än 24 timmars vaket.
Igår var en sådan dag.
Så efter 28 timmar i fullfräs så knoppade jag av och sov en prinsessömn på elva timmar :p Det var otroligt skönt och klockan sju imorse var jag fräsch som en nyponros! :D
Min hälft somnade ett par timmar före mig, och han sover än... nu 15 timmar senare.
Jag har försökt väcka honom men utan större framgång.
Jag som hade så bra planer för den här underbara dagen! Solen strålar och jag är verkligen på topp! Men snart är förmiddagen förbi och av sånt blir jag stressad. Så tror jag ska gå in och hoppa lite på honom så får vi se om den här dagen kan ta fart.
Kanske blir det också en tur till mora. Lillebror cupar.

Frågan är om vi behöver den stundande utlandsresan när det är sånt här underbart väder!? :P
I Norge är det kokhett och här är inte värmen långt efter. I like it alot!
Så nu får det gärna hålla sig ett par dagar!
Gärna över helgen för då blir det badkalas med tunna och bastu hos min kära vän R som jag skrev en så otrolgt vacker dikt till igår på hans stora dag! :D Jag tror nästan att han kommer skicka den vidare till Moratidningen. Och större än så kan det väl knappast bli!!
Otroligt poetisk måste jag säga att jag är! ;)

FÖR OM: att packa


Nu är jag tillbaka den där onda cirkeln med min dåliga packning.
Sist jag åkte hem var jag exemplarisk. Då var jag ritktigt petig med det jag packade i. Vilken resulterade i en liten ryggsäck.
Förvisso glömde jag packa i mina underkläder. Men ändå. :p

Nu har jag inte packat riktigt lika bra. Det blev förvisso bara en stor resväska, en blå ikea-bag och en handväska.
Det har varit mycket värre. Men det är ändå ett stort hopp ner från min förra hemresa. Och nu har jag bara 2 dagar mer hemma än vad jag hade då :p

Men jag har listat ut vart mitt problem ligger.
Och det är i det att jag vill vara säker på att ha allt OM det kan behövas.
-FÖR OM jag ska vandra i skogen så måste jag ju ha rejäla skor och kläder
-FÖR OM jag ska simma så måste jag ju ha bikini med. Och eftersom jag inte vet vilken bikini som känns bäst OM Jag ska bada så måste jag ju ha med mig en 4-5 stycken.
-FÖR OM det blir exemplariskt väder så måste jag ha nättare skor till det. Jag måste också ha nättare jackor
-FÖR OM det slår om och blir vinter så måste jag ha skor till det, och dunjacka.
-FÖR OM det blir regnigt och ruggigt så måste jag ha regnkläder
-FÖR OM någon vill ta en skotertur (går det nu?) så måste jag ha kläder till det.
-FÖR OM.. OSV OSV O SVO OSV

Jag hatar det här för jag kommer inte ens använda hälften.
Inte en tredjedel av alla toppar eller klänningar. Inte mer än något par av jeansen och kanske två av stövlarna.

Men jag kanske blir en riktig biff om jag släpar mina väskor upp och ner hit och dit varje gång? Det kanske är ett plus. Och sånt gillar vi.

med ljuset i ögonen


Nu syns det verkligen skillnad varje morgon. För bara någon månad sen var det kolmörkt när vi gick och la oss på mornarna efter jobbet. Nu lyser solen redan vid femtiden på flygplatsen.
Det var också kolmörkt när man vaknade klockan 17.00. Nu är det strålande sol fortfarande. Och den kommer lysa ett bra tag till.
Det gör verkligen skillnad!
Det blir hundra ggr lättare att jobba natt när man hinner med lite dagsljus också. Och man blir så mycket piggare framåt småtimmarna när solen bländar en istället för det där kompakta bäcksvarta.

Jag väntar mig nog ett par vita dagar till. Men det står nog inte på fören sommaren verkligen är här. Vi är ändå inne i maj snart :)

Och den nittonde ska vi styra upp en utlandsresa. Det är många viljor som ska ha sitt sagt. Så troligtvis blir det bara pannkaka :p Men som det ser ut just nu blir det en greklandsresa med min kärlek och min familj.
Det ska verkligen bli skönt!
Så då tjuvstartar vi sommaren lite i förväg redan i maj. Underbart :) Och det bästa är väl att vi inte ens behöver ta ledigt. Ännu en av fördelarna med att ha 7 dagar på och 7 dagar av.

Under sommaren sen har jag tagit ledigt v28. Egentligen så kände jag mig färdig med sodexho redan till slutet av maj. Men har blivit påhejjad att jobba lite till.
Så nu blir det juni ut. Sen blir det alltså semester 28. Så då får jag 27-28-29 i streck. Sen tänkte jag gå in och jobba v30 och så säga upp mig efter det.
Sen blir augusti ledig och i september sätter mina nya planer igång.

 Det känns ganska lagom. Nu ser jag fram emot sommaren och allt mys! Solen peppar verkligen på :)

På måndag blir det ännu en hemgång till älv och mora. Det gillar vi.

Nu ska vi äta the surprise of the week och sen är det nästsista jobbnatten som gäller.


Jag har en plan


Nu har jag en plan för min närmsta framtid.
Jag tänker inte säga den högt. För den är inte tillräckligt mogen än.. :p
Men att ha ett hum känns ändå skönt. Då har jag iallafall något att rikta in mig på. Så slipper hösten kännas alltför ångestladdad.

Idag är jag nöjd med mig själv. Trots att jag till min fars förfäran inte sökte till högskolan :p

En helg



Så var snart en helg hemma slut. Och den blev över förväntan.
Helgen inleddes kl 06.30 när vi plockade upp vår granne tp och började tillsammans styra kosan hemmåt mot dalarna. Första soppet blev i mora. Där fixades det pass och vi tog en tur på gågatan. Där dök kändis efter kändis upp. Det är det som är det härliga med att vara hemma! Det är alltid någon man vill träffa som dyker upp! Och vips satt vi hela högen på helmers och myste. Som i gamla goda tider :)

Väl hemma i älv blev det mys och hockey. Hockeyn krossade väl dock det mysiga men det ska jag inte gräva närmare i här.
Sen blev det Mys, mys och åter mys hela fredagen.
Lördagen blev perfekt och avslutades ännu bättre tillsammans med tjejerna. Blev en kanonkväll och vi dansade järnet tills dess att det var dags att gå hem.

Och nu är det söndag.
Jag har varit på skolan och gjort ett försök att söka till högskolan. Jag gav upp och skjuter det framför mig och söker till vårterminen istället. Skulle ändå bara söka för att ha det som backup. Är inte lockad på skolbänken i höst ändå.

Och ikäll avslutas det med middag.

Imorgon är det back to norway som gäller.

Jag fick till det!

Jag tog ett långbad med tända ljus och lite musik. Jag kom helt enkelt i en riktigt bra och avslappnad stämning.
Alltid som oftast är jag på helspänn. Men nu kändes det bra. Jag kände att jag hade uppnått ett perfekt läge.
Så jag tog fram mina rengöringsflaskor. Tvättade örhängen och öron. Och så FICK JAG IN ÖRHÄNGET!!
Jag trodde inte att det skulle gå, att det skulle vara ihopväxt eftersom det inte var läkt än. Men jag fick till det!!
Det gick! Trots en sargad baksida :p
Och det gjorde inte ens ont!
Läkaren jag var hos sa dock åt mig att INTE, Inte under några omständigheter stoppa in något där igen.
Men jag kunde inte låta bli. Det Ska sitta där. Och nu gör det det.
Jag må ha satt mitt öra på spel.. men den som lever får se! Nu har jag ju testat iallafall :p

Ikväll blir det tjejerna och puben! <3

ett spökhus


Hade inte jag vetat bättre hade jag varit övertygad om att det var fullt av andar som flög runt i vårt hus just nu.
Det låter nämligen något ohyggeligt från väggen en bit bort!
Det river och dånar omvartannat.

Men det är skator. Som bor i skorstenen som löper genom huset.
Jag skulle vilja fjutta på en liten brasa så att dom försvinner. Men då skulle min lilla mormor bli förfärad.
Hon matar nämligen dom där skatorna Varje dag med små torra brödbitar.
Hon står på balkongen och smular sönder ner på backen. Hon tror nämligen att det är en enda skata som alltid kommer tillbaka. Dessutom har den här enda skatan förlorat sin partner. Så den är väldigt ensam och behöver mat.
Maten plockar dock min bror bort direkt min mormor har slängt det. För att råttorna inte ska komma fram. Och mormor blir lika glad varje gång skatorna har ätit rent...
Stackars mormor.  Men än värre är kanske att dom  älskade skatorna skjuts en efter en.. men jag har ingen aning om hur... ... ...

filminspelning i byn

Regissören till gamla goda skärgådsdoktorn deltar som en grupp av nio i ett projekt som bland annat ska sändas på svt.
För ett antal veckor sedan stod han med en kamera utanför våran dörr tillsammans med två gubbar till. Varav en var lillebror-pistvakt.
Sen spenderades timmar i vårt hus. Det passade tydligen väldigt bra i deras vinterfilm som skulle utspela sig på 50talet. Vårt hus är inte det snyggaste.. så det var ju kul att det kom till användning på något sätt :p
Idag satte dom igång. Det enda som fattades i deras vintriga 50talsfilm var det vintriga. Så nu har dom bakat in dalgatan i snö.

Så nu dyker mitt fantastiska hem upp på tv. Med storebror-pistvakt som huvudrollsinnehavare.

Störrthäftigt!! ;D

en sjuk dag

Kanske inte en sjuk dag. Men jag känner mig sjuk. Sjukare än sjukast. Alltså är det en vanlig måndag. En sodexho-måndag.

Med andra ord starade min lediga vecka idag. Men inte riktigt som jag tänkt mig.
Jag hade planerat att gå av kl 07.00- åka hem, äta frukost, sova till kl 09 max 10. Tvinga mig själv att komma igång och få huset städat. Det sprack redan kl 04.00 när våran gruppledare meddelande att My Travels stora dk (två våningar, miljoners säten, longflight) skulle bli försenad. Vilket i sin tur skulle innebära att vi inte kunde komma på den fören Efter kl sju. Övertid alltså.
Halv åtta kom vi på planet. Ca 2 timmar senare var vi äntligen klara och jag såg frukosten och sängen framför mig.
Så blev det inte heller.
Jag är nog nämligen inte så graciös som jag tror. Och nu måste jag faktiskt, även om det tar emot, erkänna att jag är jävligt klumpig.

För när vi äntligen kom ner till garaget och bilen skulle jag snittsa mig in på passagerarsidan. Det var rätt trångt och jag ville inte komma åt den andra bilen. Så jag öppnade bara bildörren så pass att jag skulle kunna glida in.
Och vad gör jag då?
Jo jag sliter till örat. I örat har jag tre örhängen. Uppenbarligen så får mitt mittersta örhänge en rejäl smäll för när jag väl släpper handen som jag tryckt mot mitt pulserande öra så är det enda jag kan stirra på blodet. Det droppar ner från örat. Och liten som jag är blir jag bara ännu mer ledsen när jag ser allt blod.
Efter några meter hushållspapper lugnar jag tillslut ner mig o vi kan åka hemöver.
Jag går in på apoteket med blod ner över halsen o kinden o ber om någon rengöring att vaske med. 100 kr slutade det kalaset på.
Väl hemma tänkte jag ta mig en dusch för att tvätta bort blod o få såret rent.

Då tycker jag mig se att något är konstigt med örat. (inte nog med att det är stort som ett hus och bultande mörklila), så jag ropar in c. Och han tittar på mitt öra och meddelar något skärrad att örhängets plopp sitter fast i örat, att han kan skymta den lite lite på baksidan, samt att den sticker fram på framsidan.

Då gråter jag ännu mer.

Det bär av till legevakten (sjukstuga/sjukhus/akuttjofleng).
Väl där blir vi sittande. sittande.. och sittande.
Tillslut får jag komma in. Jag är skräckslagen. Jag är livrädd för smärrta och när läkaren berättar att hon måste ge mig en bedövningsspruta skakar jag som ett asplöv.
Det är min värsta mardröm. Det kan nog min familj intyga.

Men hon hittar ingenting. Det finns ingen plupp. Under allt torkat blod finns bara ett öra och ett sönderslaschat fd hål till ett örhänge.

Jag fick veta att det Eveeentuellt kunde finnas en bit av pluppen kvar. Jaha? Men att jag skulle märka det rätt snart. Det känns ju kul.
Jag fick punga ut mina hundralappar och åka hem.

Lättad över att slippa detta kirurgiska ingrepp.. :p Men något pinsamt.. väldigt pinsamt var det..

Men min största sorg just nu är att jag inte får sätta i något hänge igen. Mina öron med tillhörande hängen är passé.
Nu har jag ca 2 cm mellan örhängena. Och jag kan inte påstå att det är speciellt snyggt.
Jag som var så glad att jag äntligen fått dom att läka.. sisådär 4-5 månader senare..



Och nu sitter jag här. Trött och hungrig. Jag får inte sova och jag känner mig för virrig och slut för att ta tag i maten.
Och någon städning blir det inte.

Det var inte den här starten på min frivecka jag tänkt. Men nu har jag satt ribban iallafall. Får se om c kan brecka mig.
... Peppar! Peppar!




På torsdag kommer jag hem