Uppsala universitet nästa!

I tisdagskväll fick jag besked: Flytt till uppsala om två veckor!
Det känns riktigt roligt och spännande! Ska bli kul att se om man pallar trycket :p

Är nog en hel del att stå i innan dess. Kul start på 2010 :)

Svaret inskickat

Imorgon var sista dagen att svara på antagninsbeskedet till skolan. Så som vanligt är jag sent ute med mina svar men idag klickade jag i det och tröck på "skicka".
Jag tackade ja till min reservplats i uppsala (där min kära mor har dragit i sina kontakter och ordnat ett rum åt mig tills det löser sig o jag får en lägenhet eller ett studnetrum), och så tackade jag Ja till min plats i karlstad.
Röda korset rök för sthlm kan jag inte tänka mig som studentstad tyvärr :p
Men men! Nu ligger mitt öde i Guds händer :) Ska jag bli en karlstadbo i januari eller bär det av till uppsala? SPÄNNANDE! Om ett par veckor får jag veta!


uppsala vs. karlstad


Senast på måndag måste jag Tacka Ja till antagningsbeskedet till högskolan. Och jag har lite svårt att bestämma mig.
Jag ska alltså bli barnmorska (om någon som läst min blogg lyckats missa det :p) och i sverige innebär det att man läser sjuksköterskeprogrammet först. Det är alltså det jag ska sparka igång i januari.
Mitt antagningsbesked jag fick den 9/12 ser ut så här:
1. Reservplats nr 17 till uppsala universitet
2. Reservplats nr 15 till röda korsets högskola

3. Antagen till karlstads universitet
Och de andra valen är strukna eftersom jag kommit in i kd.

MEN jag vet inte riktigt hur jag ska göra.. jag har stirrat mig blind på uppsala och varit helt inne på att det är där jag ska studera mina år. Men jag vet inte riktigt längre.. jag blir mer o mer positiv till karlstad uni. Och nu vet jag inte ens om jag vill tacka ja till reservplats i uppsala, för kommer jag in där så stryks jag från karlstad. Och röda korset har sveriges bästa sjuksköterskeutbildning men jag vill inte bo i sthlm så den tror jag att jag ska stryka oavsett.

Men karlstad eller uppsala? Jag måste bestämma mig. Svåååårt!

 


Hejdå Norge

Sant som det var sagt. Idag åker jag från Brandbu för förhoppningsvis sista gången. Jag har meddelat att jag inte vill ha några fler kontrakt för det här uppdraget, Jag hoppas dom ska förstå..
Jag åker härifrån undernärd och mentalt slutkörd. Det räcker nu. Jag är inte skapt för det här.
Eventuellt måste jag åka tillbaka en gång till, om dom inte hittar någon ersättare på 10 dar. Men jag hoppas det, för jag vill verkligen inte tillbaka. Det räcker nu. Jag klarade inte det här. Jag vill lämna denna norgetur bakom mig och bara glömma att den ens har existerat. Det har varit den psykiskst tuffaste perioden i hela mitt liv. Jag har varit (är fortfarande) ett känslomässigt vrak.
Men när jag tog beslutet: "Nu räcker det!" Så kände jag ändå hur det lättade, jag mår redan lite bättre.
Jag blir hellre lite fattigare och lever hellre på blodpudding och pölsa (som iofs är två av min absoluta favoriträtter) än mår så här en enda dag till. Och nu ser jag fram emot en vår i skolbänken, eller kanske en resa till australien? Jag kommer iallafall se till att få något positivt ut av den kommande tiden. Och det kommer inte att ske här i Norges ödeland.

Hejdå, Norge.