majsaan

Höstpaniken har infunnit sig. Och i år är den av stor kaliber!
För första gången har jag inte en susning om vad jag ska göra! Jag har tagit på mig två dagars vikande som lärare nästa vecka. Men det är också den enda inkomstkällan jag har i sikte. Och pengar måste trilla in på kontot annars blir det problem. Men jag vet inte vart jag ska söka jobb!!?? Jag vet inte om jag vill vara kvar i mora eller om jag ska åka tillbaka till norge igen. I mora har jag boende men inget jobb. I norge har jag varken boende eller jobb men där är iaf oddsen inte högre.. även om jag inte ens försökt få jobb här hemma än.. vilket jag inte heller förstår varför jag inte försökt med det.

Men grejen är att jag inte kan hitta motivationen till att verkligen köra igång och söka jobb stenhårt - fören jag bestämt mig för vart jag vill spendera min höst.

Kan jag vara kvar i mora vore ju det bekvämt. Lite trist, men bekvämt. Norge oslo-jessheim-gardemoenområdet känns lite roligare, men det blir ju ett projekt i sig.

Och jag tror nästan att jag har bestämt mig för att börja studera i januari. Jag har alltså ungefär 4 månader på mig innan det isåfall blir dags för skolbänken. Så därför känns norgegrejen lite stor, för måste ju få till ett boende och då känns några månader en rätt kort tid. Om nu någon inte har ett tomt rum som bara står öde. Men å andra sidan är det lättare att få ett jobb i norge som bara varar just några månader. Känns som man är ohet redan som det är på svenska arbetsmarkanden.. och att komma o söka jobb på bara någon månad känns ännu lite mer oattraktivt. Så tjaa.. jaaa. jääklar jag vet inte!!

Och ju mer jag bestämmer mig för att börja plugga. Desto mer osäker blir jag!
Är sjuksköterske/barnmorskeyrket verkligen det jag vill göra?? Börjar jag idag är jag klar om 6 år. Det är ändå ganska lång tid och mycket slit för ett lågstatusyrke med skiftarbete och dåligt betalt.
Men samtidigt är det så himla många PLUS PLUS PLUS och det är något jag velat göra i så himla många år så tror att det är mitt dåliga humör och mitt velande över lag som gör att jag tänker så negativt just nu. Eller..? GAH JAG VET INTE!!

Himla himla höst när allt ska vara nystart och jag ALLTID måste börja på ny kula. Sen 2007 (studenten) har det varit samma visa: Sommaren 07: då visste jag inte heller vad jag skulle göra.. velade fram och tillbaka. Tillslut flyttade jag och christoffer tillsammans till norge. Sommaren 08: velvelvela. Sa upp mig från mitt jobb och hösten blev precis just så: alldeles öppen. Då bar det av till västafrika. Och nu: sommaren 09: HEEELT ÖPPEN.
och i år är första året då det inte känns positivt alls, Inte det minsta spännande. Jag vill ha nått på gång, jag vill ha ett jobb. Jag vill ha något att göra. Och jag är inte alls så himla säker på att jag vill börja plugga i januari. Jag kanske vill resa? eller jag kanske...
kanske.. nej oh my. Vad ska jag ta mig för??
Bestäm åt mig. Sätt mig på en buss, ett tåg, ett flyg. Besäm åt mig och skicka iväg mig så blir allt bra. Är min egen hjärna och mina egna förvirrade tankar som inte funkar. För egentligen kan jag ju tänka mig att göra precis vad som helst. Jag behöver bara en ordentlig spark där bak.

Nu går jag ut i solen för att luncha med min kärlek. Han som också befinner sig i jobbkrucks. Men han som iallfall vet att det är Mora som gäller i år. Så långt har inte jag tagit mig än.