Min dag känns upp och ner
Inatt var jag hemma. Mina armar och händer beter sig på ett sätt dom inte har gjort förut. Den gågna natten var hemsk. Jag blev avlöst från det jag trodde skulle vara mest påfrestande för mina händer. Det hjälpte inte för väl hemma från jobbet imorse kunde jag inte ens vända blad i en tidning för att det gjorde så ont. Tillochmed det var för tungt.
Men eftersom min chef alltid är dödshård mot folk som är sjuka och man istorsett måste vara döende för att få vara hemma. Och är man inte döende så Ska man ta andra uppgifter som att hjälpa till med att koordinera, ha hand om radion, anteckna på och avstigningar och checka flyg. Det tjatar denna man om varje gång och nästan så taket lyfter.
Men då jag, som troligen den första i företagets historia, förklarar att jag inte kan jobba som vanligt pga det här o det här o det här. Men att jag hemskt gärna vill ha andra arbetsuppgifter eftersom jag inte är vanligt sjuk, utan faktiskt kan jobba. Då blir han helt ställd. Och jag får än en gång känslan av att jag är dum i huvet (han har den inverkan på folk). Och sen får jag veta att: OM man inte kan göra det man ska så har han ingen användning för en. Öhm okej? Alla gånger han skrikit folk till tårar pga dessa miljoner andra arbetsuppgifter då? Men okej. Jag är hemma. Inte mig emot.
Det krucksiga med att ha börjat jobba på skiftet, och sen gå av mitt uppe i alltihop är att min dag blir helt upp och ner.
Igår steg jag upp kl 16.00 (i tron om att jag skulle jobba natt). Men eftersom jag inte skulle det så blev det genast lite fel. För när det sen började närma sig kvällning och den tidpunkt då vanliga människor ska mysa ner sig i sängen och sova gott, ja, då var ju jag såklart klarvaken. Och att vara uppe och försöka fördriva tid då Alla sover en måndagnatt det går inte. Men jag lyckades somna, tillslut. Fick sova hela natten.. och faktiskt lite till :)
Hur många nätter jag blir hemma med mina mystiska händer vet jag inte, men med 100% betalt från dag 1 så är det väl helt ok ändå nu när jag fått ordning på dygnet :p Och på måndag åker jag ju faktiskt till GREKLAND :D
Men eftersom min chef alltid är dödshård mot folk som är sjuka och man istorsett måste vara döende för att få vara hemma. Och är man inte döende så Ska man ta andra uppgifter som att hjälpa till med att koordinera, ha hand om radion, anteckna på och avstigningar och checka flyg. Det tjatar denna man om varje gång och nästan så taket lyfter.
Men då jag, som troligen den första i företagets historia, förklarar att jag inte kan jobba som vanligt pga det här o det här o det här. Men att jag hemskt gärna vill ha andra arbetsuppgifter eftersom jag inte är vanligt sjuk, utan faktiskt kan jobba. Då blir han helt ställd. Och jag får än en gång känslan av att jag är dum i huvet (han har den inverkan på folk). Och sen får jag veta att: OM man inte kan göra det man ska så har han ingen användning för en. Öhm okej? Alla gånger han skrikit folk till tårar pga dessa miljoner andra arbetsuppgifter då? Men okej. Jag är hemma. Inte mig emot.
Det krucksiga med att ha börjat jobba på skiftet, och sen gå av mitt uppe i alltihop är att min dag blir helt upp och ner.
Igår steg jag upp kl 16.00 (i tron om att jag skulle jobba natt). Men eftersom jag inte skulle det så blev det genast lite fel. För när det sen började närma sig kvällning och den tidpunkt då vanliga människor ska mysa ner sig i sängen och sova gott, ja, då var ju jag såklart klarvaken. Och att vara uppe och försöka fördriva tid då Alla sover en måndagnatt det går inte. Men jag lyckades somna, tillslut. Fick sova hela natten.. och faktiskt lite till :)
Hur många nätter jag blir hemma med mina mystiska händer vet jag inte, men med 100% betalt från dag 1 så är det väl helt ok ändå nu när jag fått ordning på dygnet :p Och på måndag åker jag ju faktiskt till GREKLAND :D
Kommentarer
Trackback