majsaan

Sen jag kom hit är de enda jag har träffat män. Eller killar.. gutter. Inte en enda kvinnlig varelse förutom mina arbetsgivare. På första jobbet var jag ensam tjej, och ensam svensk. Det gick jättebra och jag trivdes super! Men det blir inte riktigt samma dialog. Jag saknar allt tjejsnack! Allt skvaller, fnitter, alla oväsentligheter! Så - som en skänk från ovan så trillade en hel drös men svenska brudar ner över mig när jag bytte jobb. Vi står på en rad och packar kontorsmaterial - vilket förvisso kanske inte är en så rolig syssla, men tiden nästan flyger iväg för vi har så förbaskat trevligt! Det finns ett förmiddagspass, ett kvällspass, ett nattpass och ett övertids-pass. Vi har kvällspasset - bara svenska tjejer 18-24, På de andra passen är det blandat 33/33/33- sve tjejer/sve killar/norrmän-old people. Det kan säkert vara trevligt det med! Men jag ÄLSKAR att vi bara är en massa brudar på exakt samma hemska nivå :D Det kändes som att jag skulle trilla av pinnen där ett tag då de enda samtalen jag var inblandade i var på karl-nivå. Men eftersom jag inte hade börjat jobba, de enda jag träffade var killarna i ishallen och mina roomies så kanske det inte var så konstigt. Men ändå. Och nu har jag lämnat dom! Jag kom på det igår kväll och fick faktiskt en klump i magen! Och som grädde på moset så fick jag min uppdragsbekräftelse igår inför det nya jobbet. Det skiljer över tusingen i veckan - vilket jag Inte räknat med =/
Visst att lager jobb är det tråkigaste och hemskaste jag någonsin utsatt mig självför. Men det blir en förbaskat bra stämning och lönen är betydligt mycket bättre. Så jag tänker ge dagisjobbet en vecka, och gå upp och prata med bemanninsbyrån på måndag. för blir inte lönen bättre så känner jag att det inte är värt det för fem öre. VISST, jag kommer då att jobba med något jag trivs med. Men i det här fallet tänker jag faktiskt sätta pengarna före. Det är inte värt över tusen spänn i veckan. Inte någonstans.

Och dessa norrmän! Vi har ett par gubbar som jobbar på undervåningen smatidigt som oss, vilket betyder att vi äter lunch ihop. Och efter den här tiden i norge (det är inte bara lunch-gubbarnas fel) så har jag blivit så otroligt säker på att de där norgehistorierna som dras hemma har väääldigt mycket sanning i sig. Norrmänn är ju helt katastrofalt korkade! Inte nog med att varje individ verkar vara lite efter så ligger dom så otroligt långt efter oss i sverige när det gäller allt - alltifrån pengahantering, vägar, skolor, organisering, rondeller (dom kan inte ens köra i rondeller -> vilket innebär att det blir giiigaaaantiska köer i samband med rondellerna här. Det är totalt kaos varje gång. Och postbilarna! Postbilarna! Oh my!

Och så gubbarna ja, dom måste man helt enkelt se för att förstå. Men det kanske finns såna på alla lager, i sverige också, så jag tänker inte klanka ner på norska flaggan för deras snusk.

Och slovakerna. Nu börjar jag bli lite irriterad. När jag var på jobbet i förrgår så hade slovakerna ett litet möte med alla i huset (göteborgaren och c) om hur köket ska skötas och att det ska vara snyggt osv. Visst, självklart!! Jag tycker att det är skitviktigt att man håller rent efter sig när man bor flera stycken - Men det är ju just det vi gör!! Jag är supernoggrann med det och jag vet att c är ännu bättre. Det har hänt EN gång att vi valt att äta maten innan vi diskat bort kastrullerna, men då har det inte varit en käft i färd med att laga mat. Alltså tycker jag inte att det ska spela någon roll. MEN det som egentligen gör mig sur är det att dom klagar på oss, att vi ska plocka undan allt vi använt, medan dom låter sina grejer stå framme!!!!!!! gaaaaah! Varendaste jäklans dag står det fyra stora glas, ibland tallrikar och ofta tårta, bröd osv, på fyra platser vid bordet. Det finns sex platser!!!! Vi är sju!!!! Jag hade blivit irriterad även om det funnits tio platser! Sakerna behöver INTE stå framme. Men nu när det fattas en sittpats så ska det ABSOLUT IIIIIIIINTE göra det!! Åh!
Jag önskar att jag hade varit hemma när dom tog upp allt med städning/undanplockning då hade jag tagit upp det men nu är jag för feg för att starta en konversation om det hipp som happ. Men nästa gång! Om dom säger något igen. Då ska jävlar i mig dom där glasen bort. Men tills dess ska jag försöka vara lugn "och inte starta något bråk pga några glas"- som c alltid säger.
Men fisjutton! Jag hatar sånt där. Ska man klaga på andra så ska man allt sköta sig själv först!
Nu eldade jag på mig själv här märkte jag :p haha. ursäkta!