majsaan

Var så skönt att se att du levde!

Sprang upp och bakade en massa kärleksmums tillsammans med fröken andersson, sen skrev vi kärleksbrev och så halkade vi ner med det hela till Johan.
Varit så orolig för dig så kändes skönt att se att du iallafall kunde andas.. Vill att du ska bli helt frisk nu vännen, så vi kan fortsätta med våra storartade planer om framtiden! :) Saknar dig när du inte är med!!

Efter besöket och överlämnandet av vår kärlek så smet jag hem och det fixades inför kvällen. Sen bar det av till Ida, riktigt trevlans måste jag säga! Resten av kvällen var helt OK. Vi dansade, dansade och öhm.. dansade. En massa mystiska människor var det. Trevligt!
När jag väl kom hem så visade det sig att det var igenbommat hemma och att nyckeln inte låg i väskan. Ringde brodern min i ungefär 15 minuter och jag hörde ända ut hur telefonen snärrt på skrek. Vaknade han? Neeej, givetvis inte. När jag tillslut tog mig in (fråga inte hur), så låg han stendöd. Han vaknade inte hur mycket jag än knuffade och skrek åt honom. Så jag gav upp.. trevlig prick jag är. Men han levde imorse.. Tur det iallafall ;)

Nu ska det tränas, sen ska det lagas middag, packas och pluggas. Jeppjepp