varför får vissa vara så glada?


Jag har funderat lite på det.. vad är det som gör att vissa alltid kan vara så glada? Så lätta? Medan andra kämpar med ett konstant mörker? Eller att somliga har det bra, men att de regelbundet möter svackor som känns som bottenlösa hål? Varför måste endel proppa i sig tabletter för att må OK?
Varför mår vi så himla olika?
Jag har aldrig mött ett mörker.. mitt liv och min själ har aldrig ens varit i närheten av något som skulle kunna liknas med en depression. Medan jag har vänner som kämpar med sin ångest nästan dagligen. Det är orättvist. Visst är väl jag ledsen, och visst känns tråkiga saker som ibland händer i mitt liv som ett rent helvete, när någon nära går bort eller när sjukdomar förstör. Men det blir ett helt annat mörker.. Det är inte det där tyngden.. På ett vis skulle jag nästan vilja veta hur det känns att vara så där nere, så att jag kan förstå hur det verkligen känns. För som det är nu kan jag bara gissa och försöka bygga mitt stöd till de jag älskar som mår dåligt utifrån mina egna fantasier, hur jag TROR att det är. För vad tusan vet jag om sånt? Inte ett skit. Jag vet inte hur det är att vara ledsen, hur det är att inte må bra. Och det är jag självlart förjäkla glad över. Jag är förbaskat lyckligt lottad och njuter av just mitt liv otroligt mycket. Men jag tycker att det är så orättvist att vissa ska få må så bra inuti medan andra kämpar så hårt. Man borde kunna dela lika..
För vad är mina sorger? Att jag som nu inte får på mig mina jeans? Att jag kör in mascaraborsten i ögat eller tappar en tjuga när jag är och handlar? Och det är absolut inte för att jag är ytlig, för så förbaskat ytlig tycker jag nog inte att jag är. Men det är för att mitt inre, för att Jag mår så himla bra, som gör att det bara är såna enkla saker som nu kan komma att störa mig. Det känns som att jag har fina blommor  inuti hela kroppen, blommor som jag har haft ända sen jag var liten, blommor som gör att jag bara njuter och mår bra.. som gör att jag trivs. Det kommer inte in något mörker. Jag vill att alla ska ha mina blommor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback