Majas Afrika 2008

Nu har jag gjort strax over tva veckor har. Arligt talat sa kanns det som tva mander! :)
Pa ett satt har ingenting hant sen jag skrev sist, samtidigt som det kanns som att allt har hant.

Det har ar nastan forsta dagen jag ar pa benen. Igar var forsta ganen jag var ute i dagsljus ordentligt. Men nu kanner jag verkligen att jag borjar ga pa plus igen! Och jag maste saga att jag har lart mig en hel del av att vara sjuk! Kanske allra helst hur lyckligt lottade vi ar i sverige nar vi blir sjuka! Jag kan inte pasta att jag var jattekaxig nar jag blev inlagd pa ett afrikanskt sjukhus med dropp. Det var hemskt! Jag hade ingen att prata med, inget batteri i min telefon, ingen bok, ingenting. Sa dar lag jag, stirrade pa dropppasarna som droppade.. droppade.. och droppade men aldrig ville ta slut. Dock kunde jag roa mig med att plocka bort alla de miljoner myror jag hade i sangen.. eller sa kunde jag ligga och titta pa det fuktskadade taket eller kanske rakna spindlarna.
Jag fick ett riktigt fint rum pa sjukhuset! Nar man kommer som vit har sa far man hjalp direkt. Pa ett satt kanns det valdigt hemskt men pa ett satt ocksa skont. Man slinker forbi allt. Och jag slapp sovsalarna och hamnade i ett eget rum. Det tackar jag verkligen for! Men det rummet jag fick skulle nog inte ens bli godkant som ett kallarrum pa ett svenskt sjukhus. Men min vard-pappa (som varit vid min sida hela tiden) var valdigt imponerad av lyxen :)

NU SLUTAR VI PRATA SJUKDOMAR! Jag ar trotts allt pa benen :)

Mitt liv ar verkligen helt olikt sig idag, mot for mindre an tre veckor sedan! Det ar sa sjukt att man kan satta sig pa ett plan, resa nagra timmar, for att sedan hamna i en helt annat varld!

Efter att ha rest hela fredagen kom vi fram till Kumasi, som ar Ghanas nast storsta stad. Har jag forstatt det ratt sa var det ca 23 mil hit. Men vi reste den streckan pa over 6 timmar. Vagarna ar fruktansvart daliga har!
Fran vart hus till sjukhuset ar det nog inget avstand alls, men man far lugnt rakna med 2 timmars aktid och pa det plusa pa alla de gangerna man maste hoppa av och knuffa igang bilarna eller minibussarna. For dom stannar hela tiden! Alla bilar ar jatterisiga och dom dor gang pa gang.

Jag bor i en liten by mitt ute i ingenstans :) For ett par ar sedan kom en volontar fran Holland till den byn, hon har hjalpt dom jattemycket och det ar hon som byggt det barnhem som jag bor och jobbar pa. Sa vi bor valdigt bra om man jamfor med de andra i byn. Tex. sa har vi toalett! Det kanns valdigt skont! De andra i byn delar ett gemensamt utedass.. Det ar som ett tak med en lang ranna under, sa sitter folk dar pa rad och gor det dom ska.. Det luktar sa hemskt! Man vill inte ens ga forbi! Rannan toms inte utan det ska forsvinna av sig sjalv med tiden. Ni kan ju tanka er hur det luktar i varmen!

Jag bor alltsa pa barnhemmet. Det finns 15 foraldralosa barn har, med 2 foraldrar och deras 6 barn. Sen har dom en kvinna som kommer och hjalpar till. Det ar som en enda stor familj! Alla ar syskon och alla kallar foraldrarna for mamma och pappa. Anda ar det nagra barn som inte varit dar mer an en manad. Och anda ar dom redans om en i familjen!
Fran det har barnhemmet kan ingen av barnen adopteras. De ska leva som i en familj tills dess de kan sta pa egna ben. Och det far inte bli fler an 20 foaldralosa barn at gangen. De har barnen har verkligen fatt en andra chans. Och jag blir sa lycklig av att se det! Onskar att det skulle finnas fler barnhem som det har. De har egna sangar, de tvattar sig varje dag, de far bra mat. och Det ar det verkligen inte manga barn som far har.

En av de forsta dagarna foljde jag med min vard-pappa till en annan familj i byn som han hjalpte. Dar var pappan for svag for att arbeta (han gjorde korgar som han salde for 1cedi som ar 6 kr styck. Hade han tur kunde han salja en korg om dagen), mamman ar forstandshandikappad. Nar jag fick se barnen borjade jag nastan grata! De var sa sma och traskiga. kladerna var alldeles forstorda och smutsiga, matrester pa trojorna hade moglat och dom luktade riktigt hemskt! En av flickorna hade stora sar pa benen som det krop i! Och i knaet hade mamman tva sma tvillingar, dom var 3 mander gamla men sa sma och undernarda att dom inte ens kunde halla huvudet uppe. Dom var som nyfodda! och arligt talat tror jag inte dom tva sma barnen kommer leva lange till. Och isfall blir det inte de forsta av den mammans barn som dor. Det ar sa fruktansvart! Dom hade inte ens ett hus, det var vaggar, men inga fonster, det fanns ingen dorr utan var helt oppet och taket var alldeles trasigt. Dom hade heller ingen el sa nar det blev morkt blev det morkt..
Det kanns sa hemskt att det finns barn som maste ha det sa har! Och pappan bara fortsatter gora mamman med barn och hon forstar inte battre...


Jag trodde aldrig att jag skulle saga det: men fast jag inte har en dusch sa kanns det som att jag lever i lyx! Det kanns nastan hemskt att ga ut pa kvallen och 'ta ett bad' nar jag vet hur andra, som bara bor nagra hundra meter bort, har det.
For vi har det verkligen bra! Det finns inget rinnande vatten, men barnen hamtar vatten fran en pump eller fran floden (floden. hemma skulle det inte ens ses som en back, snarare en vattenpol). Och varje kvall star en liten hink framme som jag kan tvatta mig i. Sa da tvalar jag in mig och skvatter lite vatten. Frasch ar jag kanske inte! Men hemskt bra har jag det om man borjar jamfora.


Varan by ser precis ut sa som jag hade forestallt mig afrika :) Jag onskar att jag kunde ladda upp nagra bilder, men det tar nog alldeles for lang tid. Ska forsoka fixa det sa smaningom!
Vagen som leder genom byn ar rostrod, den ar sa gropig att det ar svart att forestalla sig! De fa bilarna som kor igenom guppar och hoppar och far runt pa de stallena pa vagen det ar lattast for tillfallet. Direkt regnet faller blir vagen annu samre, da flyter den nastan bort. For regna! Det gor det verkligen! Nar det satter igang kan  man inte ens hora vad man tanker! Det riktigt danar! Och da springer alla barnen ut med hinkar for att samla vatten :)
Husen i byn ser nastan ut som att de brunnit.. det ar val hettan och solen som gjort att det ser sa torrt och utbrannt ut. Husen ar sma och manga av dom har inga dorrar eller fonster, bara gluggar. Manga hus har valdigt daliga (nastan obefintliga) tak; Overallt vandrar undernarda far, getter och honor/tuppar.
Men det ar valdigt vackert! Varje morgon nar jag gar upp och tittar ut sa ser man den dar roda vagen som en kontrast till riktigt grona berg och skogar! For det vaxer verkligen har! Nu kanske regnperioden gor sitt, men allt ar verkligen sa levande och vackert! Och det kryllar av odlor! Overallt!! Overallt pa marken och pa vaggarna springer dom. I ett enda ogonkast kan man sakert fa syn pa 20 st! Och flugorna sen. Dom ar nastan som en svart matta over allting. Det kanns valdigt ackligt.

Gud! Jag har tusen grejer att beratta! Trots att jag legat sa mycket i sangen sa ar det miljoner grejer som jag vill att ni ska fa hora! Men har jag otur sa ar det kanske t o m for langt for att ni ska orka lasa igenom det :)

Men jag har sa mycket olika kanslor nu. Nar jag legat sjuk har jag nastan bara gratit. Kant mig sa liten och alldeles for langt hemmifran. Samtidigt har jag verkligen velat ta vara pa dagarna.. for jag ar sa radd att jag ska vara har, vilja aka hem (for det ville jag verkligen pa sjukhuset) - och sen komma hem och kanna att jag inte tagit vara pa tiden tillrackligt! Sa jag hoppas verkligen att jag ska fortsatta kanna mig sa pigg som idag och igar. For det gor verkligen skillnad. Igar nar jag kunde sitta med ute, tvatta nagra av barnen, rena majsen, folja med och hamta vatten, lasa tillsammans inne. Att bara fa vara med! Det gor att dagarna blir sa himla bra! Igar bara sprang forbi, medan dagarna innan har varit oandligt langa.

Eftersom vi bor pa barnhemmet blir det egentligen inte en lugn stund. Klockan 05.00 hoppar 20 ungar upp och skriker och stojjar. Dom har en radio - det ar absolut ingen mottagning pa den sa det skrapar och skranar och skriker! Men da hojjer dom den bara annu mer for att forsoka hora rosterna bakom allt surr. Sa varje morgon kl 5 vaknar jag av den dar radion. Pa hogsta volym! Afrikanska mansroster som skriker bakom alla storningar! Det ar ocksa till den radion jag somnar varje kvall. For tyst blir det inte foren efter klockan 22. Sen blir det vila, och sen ar allt igang igen. Full rulle.

Idag borjade skolan efter deras lov. Sa nu ska vi borja vara dar och hjalpa till sa gott vi bara kan. Det ska bli spannande!

Jag slutar nu fast jag absolut inte kanner mig klar :) Annars haller jag bara pa i all evighet :) Nu vet jag iallafall vart det finns en dator sa jag kommer att uppdatera sa ofta jag kan. For in hit till stan aker vi med jamna mellanrum!

Hoppas ni kan fa en liten bild av hur jag har det iallafall! Jag ligger iallafall och fantiserar om hur ni har det hemma: Underbar host, kallt, mulet, svamp och bar-plockning, myspys inomhus med filtar, film och domus-godis :D


Jag langtar efter er alla! Hall alla tummar ni har for att jag ska fa fortsatta vara frisk sa jag kan borja njuta av det har stallet. For det har sa mycket att erbjuda! Ghana ar underbart :)


Miljoner puss och kram!!