Isaak
Mina barn ar verkligen fantastiska och var och en har dom sina sma egenheter som jag aldrig kommer att glomma.
Men det finns en pojke: Atta Isaak number 2. Han kom till barnhemmet tillsammans med sin tvillingbror (number1) som de tva forsta 2006. Innan dess bodde han i elfenbenskusten tillsammans med sin familj men nar deras pappa dog och deras mamma var sjuk flyttade dom till Ghana och Banko ihop med sin mormor, nar aven hon dog flyttade dom alltsa in pa barnhemmet 2006.
Isaak ar 13 ar och han ar den som verkligen tanker pa sitt tidigare liv. Ibland gar han verkligen in i sig sjalv och jag onskar att jag kunde radda honom fran alla hans morka tankar!
Han pratar mycket om sin mamma hemma i elfenbenskusten. Senast igar berattade han att snart ar han gammal nog att resa tillbaka och halsa pa henne. Och han har mal i livet att fa ett bra arbete sa att han ska kunna ta hand om sin mamma sa smaningom. Jag har sett breven han skickar till henne..
Det ingen av tvillingarna vet ar att deras mamma ar dod. Hon dog i samma veva som dom flyttade till Banko och det kanns sa fruktansvart att dom inte vet om det! Jag vet inte varfor ingen berattat det for dom? Det lattaste hade val varit att beratta det pa en gang, latit dom ta smallen da. Nu lever dom pa hoppet av att snart fa traffa henne igen och det gor verkligen ont i hjartat att sitta dar och lyssna nar han pratar om sin mamma.. som han ska ta hand om nar han blir stor. Men som ar dod. Det kommer bli fruktansvart nar dom far veta det, och det kanns sa hemskt att jag vet men inte dom.
For nagra dagar sen satt jag ute och skrev i min dagbok, Isaak kom fram till mig och vi borjade prata om dagboken.. varfor jag skrev den.. jag berattade hur bra den var for alla mina tankar. Imorse innan jag akte till Effiduase kom han och gav mig ett brev. Det ar ett brev jag kommer spara for resten av livet! I det bad han mig att kopa honom en dagbok for hans tankar. Det har jag gjort nu. Och det ar nagot jag med gladje kommer ge honom nar jag kommer hem idag. Jag tror att den dagboken kommer gora honom sa mycket nytta! Han har sa mycket tankar och funderingar.. Alskade lilla Isaak. Jag hoppas att det kommer latta lite for honom nar han far satta ord pa det han tanker.
Han ar helt oslagbar!
Maja, jag ryser när jag läser allt du skriver! jag får såna bilder av hur du har det då du skriver så målande! Jag hoppas verkligen att du har det bra! Sköt om dig så länge! Puss o kram
Kära lilla du! Mina tankar går till dig och Ronja och resten av familjen där i byn.
Du berättar så tydligt att det känns som om vi satt kring en lägereld och lyssnade! Självklart hjälper vi dig att ordna med sjukförsäkringar om det bara går att fixa! Det skulle kännas härligt att få hjälpa till.Att dessa människor slipper hamna i de hemska situationer du berättar om! Känns som om våra problem här hemma är ingenting!! Var rädd om er! Kram Kram! Nu har Ekströmska familjen kommit hem från Egypten, din mamma ska jobba i morgon! Jag längtar efter henne! De verkar ha haft det bra, hon har bara vilat, snorklat, ätit och druckit när hon skickat sms!
Ni gör oerhörda insatser! Glöm inte det! Krama Ronja också!
Livshistorier är väl fantastiska skatter! Dagböcker ger enorma möjligheter. Föreställ dig en dagbok skriven från någon som bor i en annan världsdel, någon som levt i en annan tid, någon som bor granne. Alla har de varsin historia, ingen historia är den andra lik. Jag tror att det är viktigt att inte bagatellisera historier. Alla beslut tas på de grunder som kändes rätt då, i just den specifika situationen. Det brukar jag tänka på när jag bannar mig själv för tex felaktiga beslut. Tänker jag efter så var det av någon anledning som jag beslutade att göra si eller så, eller inte. Ibland kanske jag var feg, ibland kanske jag inte förstod bättre, ibland kanske jag orkade stå emot, ibland förstod jag att anpassa mig till rådande situation. Det finns inget facit på livet - ibland skulle man vilja förenkla saker med livet med ett facit, men tänk så trist det skulle bli, så det är bättre att stångas, lära sig, skapa sig en bra existensiell bas tror jag. Så kan man alltid återkomma till sitt centrala bastänk, även i de mest utsatta situationer för att värdera ställningstaganden man måste ta. Som jag tänker om barnuppfostran, det gäller att skapa en uppväxt där barnen får lära sig så mycket som möjligt om sig själva och omvärlden, så de inte ska behöva blåsa omkull under livet. Stormar kommer i allas liv, i Afrika, i Sverige, överallt. Det är människans fruktan och möjlighet är min tro. Höststormiga kramar från Karin i det vackra kontorslandskapet med alla bekvämligheter man kan önska sig ur min yrkesmässiga synvinkel!
Jag får tårar i ögonen, först nu min polett rammlar ner att du verkligen gör någonting så viktigt och bra för dom som verkligen behöver det och sen gör du lite till :) Du är en sån himmla bra människa så du annar inte ! Jag är så glad att jag känner dej ! Hoppas jag kommer hem till nyår så vi kan slå våra klackar ihop ! Saknar dej Maja, sköt om dej KRAMS
Vill skicka dig en ögonblicksbild från min värld. Det är frostigt överallt, alla vackra gräs är inbäddade i sin vita skrud. Över allt detta stretar en sol med den dimma som flackar likt den inte kan bestämma sig för var den vill ligga. Själv entrade jag vår yttertrappa med största försiktighet då ovan beskrivet brukar vara tecken på halka. Trots detta halkade jag som en bambi med armar och ben flaxande omkring. Kunde ha blivit en fm på akuten, men jag klarade mig oskadd. Försök att förklara frostigt landskap för dina barn! Sköt om er! Kramis Karin
Hej Maja! Vill bara meddela att idag är Älvdalen inbäddat i kramsnö!Det har kommit stora stora flingor och det ligger flera centimeter kvar! Barnen har gjort vinterns första snögubbe! Försök förklara det för dina barn! Kram Kram!
